Invandring och ekonomi.

 

Något som framgått här det sista är mitt växande intresse för invandring och invandrarpolitik. Tidigare visste jag inte mer än vad den ”stora” människan med möjlighet att nå ut till allmänheten hade att säga och tyvärr har dessa en tendens att betona det negativa. Vissa är tom villiga att medvetet åstadkomma rädslor inom oss som dem sedan kan bruka för att vi skall följa dem. Dessa människor har jag föga tillit till och håller mig därför väldigt kritisk. Ett mynt har trots allt två sidor. Ekonomi är alltid ett hett ämne och några insatta menar nu att vi bör oroa oss för välfärden i Sverige. Vissa medger sig vara nationalister och rasister medans andra förnekar och menar att det endast handlar om oro inför Sveriges framtida ekonomi. Tvivlar inte på att somliga kan uppleva en genuin oro, kanske deras liv kan komma att påverkas negativt men jag tror att majoriteten av dessa människor blivit förda bakom ljuset. Att dem endast fått se utgifterna, inte inkomsterna.

 Pointerar än en gång att ett mynt har två sidor, om informationen som nått mig innehar någon sanning kan det nedan vara en av sidorna. Önskvärt är fallet sådant. Då skulle man se att induktionen vi har är felaktig. Alla invandrare gör inte si, alla invandrare gör inte så.

 Är osäker över hur statistiken sett ut genom tiderna men i dagsläget verkar det som att bidragssökandet hos dem som blivit beviljade uppehållstillstånd minskat. Dem börjar arbeta, studera eller blir försörjda av en redan rotad familj. Vissa som kommer har inget annat val än att söka bistånd av socialen och vissa som kommer har skador som gör att dem inte har något annat val än att söka sjukersättning och det är deras rätt att göra det. Annars hade dem inte blivit givna möjligheten.

Tror många av oss hört detta motargument, ”Självklart ska dem få hjälp men många av dem lurar myndigheterna på pengar för att slippa lära sig Svenska och tjänstgöra”. Det må så vara men sätt inte svensken på en piedestal för det finns dem som sitter hemma med en påstådd ”whiplash” skada som gör dem obenägna att tjänstgöra men åka karuseller på Liseberg och trixa med motorcyklar kan dem.

Är kritisk till detta då jag inte vet hur lagen ser ut men också för att undersökningar går att manipulera men enligt OCED är det så att invandrare, som vill tjänstgöra men inte kan på grund av språksvårigheter, betalar högre skatt än den svenska. Somliga känner sympati inför den arbetslöse svensken som lever av socialbidrag men faktum är att det också finns många svenska bidragstagare som helt enkelt inte vill tjänstgöra. Dem söker arbeten dem omöjligen kan få då det ger skenet av att dem gjort det som krävts. Vi kan omöjligen urskilja vilka dem är men när vi granskar den ekonomiska situationen och vill finna en orsak till pengabristen verkar det ha blivit en vana att peka ut människorna som gör allt rätt, dem som lär sig det svenska språket och regelbundet besöker arbetsförmedlingen bara för att dem tillhör ”kategorin” invandrare.

Man använder sig givetvis av argument, statistik och fakta som styrker den åsikt man har och det buskapet man vill sända ut men i sådana här fall ser jag människan som en hycklare. Det finns nämligen invandrare i Sverige som i skrivande stund tjänstgör och skattar för att denne svenske lata individen, som vi tror kämpar, skall överleva. Man har också fått höra påståendet att alla invandrare någon gång under sin vistelse i Sverige levt av bidrag. Nej. Vissa som väljer att flytta till Sverige har som sagt här en familj. Givetvis kan familjen ingå i den del av statistiken som någon gång levt av bidrag men i detta fall fokuserade jag på den sist kommande individen. Sedan finns det också dem som inte har något annat alternativ än att ta till flykt för att överleva. Min arbetskollega kom hit av detta skäl och jag antar att det är vad som gjorde att han vägrade bli ett ”charity case” och därför inte ansökte bidrag av myndigheterna. Han fann, hör och häpna, en godhjärtad människa som frivilligt gav honom husrum. Trodde inte längre att sådana människor existerade. Han kämpade med Svenskan men väl lärd ansökte han om studielån och utbildade sig vilket idag resulterat i ett fast jobb och en avbetalad skuld. Han är en av dem som borde höjas till skyn för att den fördomsfulla människan skall tänka om. 

Vidare är det så att många företag i landet startas och drivs av människor med utländsk härkomst. Givetvis faller det sig naturligt att många anställer familjen framför utomstående då de flesta är små företagare men somliga anställer svenskar. Det är troligtvis inte så att antalet är skyhögt men det skapar trots allt fler arbetstillfällen för oss. Annan undersökning menar också att svenska företag som handlar med export gynnas ekonomiskt av att anställa människor med utländsk härkomst. Jag har inte hittat konkret information som styrker detta påstående men tänker inte avvisa det helt då det inte låter orimligt. Sist men inte minst pratas det ofta om arbetskraft. 2005-2015 skulle arbetslösheten minska då 40-talisterna gick/går i pension men detta verkar inte ha minskat arbetslösheten dock är det så att vi inte kan förutspå hur situationen kommer att se ut om 5-10 år. Det enda vi kan göra är att spekulera och många verkar spåna på samma sätt, att vi kommer vara av ett enormt behov av utländsk arbetskraft och realiteten är då den att vi skulle spara enorma summor pengar på att ta emot redan utbildad personal. Jämställ kostnaden av att ta emot dem med vad det kostar att betala en utbildning på 12 år. Motargument när man uttalar sig så här kan vara, utbildningen är sämre pga av att det stora antalet flyktingbarn vi tar in. Jag förstår resonemanget men det är inte relevant här men vill ni ändå gå in på det ämnet hänvisas ni till inlägget där jag skrivit min åsikt om just detta och hur jag tror att den situationen skulle kunna förbättras.

Jag påstår inte att invandringen lämnar ekonomin oberörd, alla utgifter påverkar givetvis myndigheterna och deras möjlighet att understödja men där finns säkerligen mycket positivt invandringen bidrar till. Jag tror det i alla fall. Om du inte har samma upplevelse försök se till ett annat område där du upplevt glädje över att det är en individ från annan härkomst framför dig. Efter en snabb bris av läkarbrist i hemstaden hängdes nya namn och bilder upp på väggen, majoriteten hade namn jag inte ens kan försöka uttala men det är irrelevant för dem är utan tvekan de bästa läkarna jag gått till. Trots att dem har samma tidsram att arbeta efter som de svenska läkarna hinner dem ta emot en med ett leende, undersöka noggrant och småprata. Alltid har jag gått hörd och nöjd med rätt behandling därifrån och för mig finns det inget viktigare. Vad är vi utan en bra sjukvård.

 

 

 

 

 

 

arbetsformedlingen.se

Migrationsverket.se

Svenskt näringsliv

OECD

Ifs.se

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: